Mail ID: contact@vedavarsity.com

Contact: +91 9634998911

Google search engineGoogle search engine
Home Blog Page 13

Srimad Bhagavatam | Canto 8 | Chapter 16 | Verses

0

Executing the Payo-vrata Process of Worship

Text 1

śrī-śuka uvāca
evaṁ putreṣu naṣṭeṣu
deva-mātāditis tadā
hṛte tri-viṣṭape daityaiḥ
paryatapyad anāthavat

Text 2

ekadā kaśyapas tasyā
āśramaṁ bhagavān agāt
nirutsavaṁ nirānandaṁ
samādher virataś cirāt

Text 3

sa patnīṁ dīna-vadanāṁ
kṛtāsana-parigrahaḥ
sabhājito yathā-nyāyam
idam āha kurūdvaha

Text 4

apy abhadraṁ na viprāṇāṁ
bhadre loke ’dhunāgatam
na dharmasya na lokasya
mṛtyoś chandānuvartinaḥ

Text 5

api vākuśalaṁ kiñcid
gṛheṣu gṛha-medhini
dharmasyārthasya kāmasya
yatra yogo hy ayoginām

Text 6

api vātithayo ’bhyetya
kuṭumbāsaktayā tvayā
gṛhād apūjitā yātāḥ
pratyutthānena vā kvacit

Text 7

gṛheṣu yeṣv atithayo
nārcitāḥ salilair api
yadi niryānti te nūnaṁ
pherurāja-gṛhopamāḥ

Text 8

apy agnayas tu velāyāṁ
na hutā haviṣā sati
tvayodvigna-dhiyā bhadre
proṣite mayi karhicit

Text 9

yat-pūjayā kāma-dughān
yāti lokān gṛhānvitaḥ
brāhmaṇo ’gniś ca vai viṣṇoḥ
sarva-devātmano mukham

Text 10

api sarve kuśalinas
tava putrā manasvini
lakṣaye ’svastham ātmānaṁ
bhavatyā lakṣaṇair aham

Text 11

śrī-aditir uvāca
bhadraṁ dvija-gavāṁ brahman
dharmasyāsya janasya ca
tri-vargasya paraṁ kṣetraṁ
gṛhamedhin gṛhā ime

Text 12

agnayo ’tithayo bhṛtyā
bhikṣavo ye ca lipsavaḥ
sarvaṁ bhagavato brahmann
anudhyānān na riṣyati

Text 13

ko nu me bhagavan kāmo
na sampadyeta mānasaḥ
yasyā bhavān prajādhyakṣa
evaṁ dharmān prabhāṣate

Text 14

tavaiva mārīca manaḥ-śarīrajāḥ
prajā imāḥ sattva-rajas-tamo-juṣaḥ
samo bhavāṁs tāsv asurādiṣu prabho
tathāpi bhaktaṁ bhajate maheśvaraḥ

Text 15

tasmād īśa bhajantyā me
śreyaś cintaya suvrata
hṛta-śriyo hṛta-sthānān
sapatnaiḥ pāhi naḥ prabho

Text 16

parair vivāsitā sāhaṁ
magnā vyasana-sāgare
aiśvaryaṁ śrīr yaśaḥ sthānaṁ
hṛtāni prabalair mama

Text 17

yathā tāni punaḥ sādho
prapadyeran mamātmajāḥ
tathā vidhehi kalyāṇaṁ
dhiyā kalyāṇa-kṛttama

Text 18

śrī-śuka uvāca
evam abhyarthito ’dityā
kas tām āha smayann iva
aho māyā-balaṁ viṣṇoḥ
sneha-baddham idaṁ jagat

Text 19

kva deho bhautiko ’nātmā
kva cātmā prakṛteḥ paraḥ
kasya ke pati-putrādyā
moha eva hi kāraṇam

Text 20

upatiṣṭhasva puruṣaṁ
bhagavantaṁ janārdanam
sarva-bhūta-guhā-vāsaṁ
vāsudevaṁ jagad-gurum

Text 21

sa vidhāsyati te kāmān
harir dīnānukampanaḥ
amoghā bhagavad-bhaktir
netareti matir mama

Text 22

śrī-aditir uvāca
kenāhaṁ vidhinā brahmann
upasthāsye jagat-patim
yathā me satya-saṅkalpo
vidadhyāt sa manoratham

Text 23

ādiśa tvaṁ dvija-śreṣṭha
vidhiṁ tad-upadhāvanam
āśu tuṣyati me devaḥ
sīdantyāḥ saha putrakaiḥ

Text 24

śrī-kaśyapa uvāca
etan me bhagavān pṛṣṭaḥ
prajā-kāmasya padmajaḥ
yad āha te pravakṣyāmi
vrataṁ keśava-toṣaṇam

Text 25

phālgunasyāmale pakṣe
dvādaśāhaṁ payo-vratam
arcayed aravindākṣaṁ
bhaktyā paramayānvitaḥ

Text 26

sinīvālyāṁ mṛdālipya
snāyāt kroḍa-vidīrṇayā
yadi labhyeta vai srotasy
etaṁ mantram udīrayet

Text 27

tvaṁ devy ādi-varāheṇa
rasāyāḥ sthānam icchatā
uddhṛtāsi namas tubhyaṁ
pāpmānaṁ me praṇāśaya

Text 28

nirvartitātma-niyamo
devam arcet samāhitaḥ
arcāyāṁ sthaṇḍile sūrye
jale vahnau gurāv api

Text 29

namas tubhyaṁ bhagavate
puruṣāya mahīyase
sarva-bhūta-nivāsāya
vāsudevāya sākṣiṇe

Text 30

namo ’vyaktāya sūkṣmāya
pradhāna-puruṣāya ca
catur-viṁśad-guṇa-jñāya
guṇa-saṅkhyāna-hetave

Text 31

namo dvi-śīrṣṇe tri-pade
catuḥ-śṛṅgāya tantave
sapta-hastāya yajñāya
trayī-vidyātmane namaḥ

Text 32

namaḥ śivāya rudrāya
namaḥ śakti-dharāya ca
sarva-vidyādhipataye
bhūtānāṁ pataye namaḥ

Text 33

namo hiraṇyagarbhāya
prāṇāya jagad-ātmane
yogaiśvarya-śarīrāya
namas te yoga-hetave

Text 34

namas ta ādi-devāya
sākṣi-bhūtāya te namaḥ
nārāyaṇāya ṛṣaye
narāya haraye namaḥ

Text 35

namo marakata-śyāma-
vapuṣe ’dhigata-śriye
keśavāya namas tubhyaṁ
namas te pīta-vāsase

Text 36

tvaṁ sarva-varadaḥ puṁsāṁ
vareṇya varadarṣabha
atas te śreyase dhīrāḥ
pāda-reṇum upāsate

Text 37

anvavartanta yaṁ devāḥ
śrīś ca tat-pāda-padmayoḥ
spṛhayanta ivāmodaṁ
bhagavān me prasīdatām

Text 38

etair mantrair hṛṣīkeśam
āvāhana-puraskṛtam
arcayec chraddhayā yuktaḥ
pādyopasparśanādibhiḥ

Text 39

arcitvā gandha-mālyādyaiḥ
payasā snapayed vibhum
vastropavītābharaṇa-
pādyopasparśanais tataḥ
gandha-dhūpādibhiś cārced
dvādaśākṣara-vidyayā

Text 40

śṛtaṁ payasi naivedyaṁ
śāly-annaṁ vibhave sati
sasarpiḥ saguḍaṁ dattvā
juhuyān mūla-vidyayā

Text 41

niveditaṁ tad-bhaktāya
dadyād bhuñjīta vā svayam
dattvācamanam arcitvā
tāmbūlaṁ ca nivedayet

Text 42

japed aṣṭottara-śataṁ
stuvīta stutibhiḥ prabhum
kṛtvā pradakṣiṇaṁ bhūmau
praṇamed daṇḍavan mudā

Text 43

kṛtvā śirasi tac-cheṣāṁ
devam udvāsayet tataḥ
dvy-avarān bhojayed viprān
pāyasena yathocitam

Texts 44-45

bhuñjīta tair anujñātaḥ
seṣṭaḥ śeṣaṁ sabhājitaiḥ
brahmacāry atha tad-rātryāṁ
śvo bhūte prathame ’hani

snātaḥ śucir yathoktena
vidhinā susamāhitaḥ
payasā snāpayitvārced
yāvad vrata-samāpanam

Text 46

payo-bhakṣo vratam idaṁ
cared viṣṇv-arcanādṛtaḥ
pūrvavaj juhuyād agniṁ
brāhmaṇāṁś cāpi bhojayet

Text 47

evaṁ tv ahar ahaḥ kuryād
dvādaśāhaṁ payo-vratam
harer ārādhanaṁ homam
arhaṇaṁ dvija-tarpaṇam

Text 48

pratipad-dinam ārabhya
yāvac chukla-trayodaśīm
brahmacaryam adhaḥ-svapnaṁ
snānaṁ tri-ṣavaṇaṁ caret

Text 49

varjayed asad-ālāpaṁ
bhogān uccāvacāṁs tathā
ahiṁsraḥ sarva-bhūtānāṁ
vāsudeva-parāyaṇaḥ

Text 50

trayodaśyām atho viṣṇoḥ
snapanaṁ pañcakair vibhoḥ
kārayec chāstra-dṛṣṭena
vidhinā vidhi-kovidaiḥ

Texts 51-52

pūjāṁ ca mahatīṁ kuryād
vitta-śāṭhya-vivarjitaḥ
caruṁ nirūpya payasi
śipiviṣṭāya viṣṇave

sūktena tena puruṣaṁ
yajeta susamāhitaḥ
naivedyaṁ cātiguṇavad
dadyāt puruṣa-tuṣṭidam

Text 53

ācāryaṁ jñāna-sampannaṁ
vastrābharaṇa-dhenubhiḥ
toṣayed ṛtvijaś caiva
tad viddhy ārādhanaṁ hareḥ

Text 54

bhojayet tān guṇavatā
sad-annena śuci-smite
anyāṁś ca brāhmaṇāñ chaktyā
ye ca tatra samāgatāḥ

Text 55

dakṣiṇāṁ gurave dadyād
ṛtvigbhyaś ca yathārhataḥ
annādyenāśva-pākāṁś ca
prīṇayet samupāgatān

Text 56

bhuktavatsu ca sarveṣu
dīnāndha-kṛpaṇādiṣu
viṣṇos tat prīṇanaṁ vidvān
bhuñjīta saha bandhubhiḥ

Text 57

nṛtya-vāditra-gītaiś ca
stutibhiḥ svasti-vācakaiḥ
kārayet tat-kathābhiś ca
pūjāṁ bhagavato ’nvaham

Text 58

etat payo-vrataṁ nāma
puruṣārādhanaṁ param
pitāmahenābhihitaṁ
mayā te samudāhṛtam

Text 59

tvaṁ cānena mahā-bhāge
samyak cīrṇena keśavam
ātmanā śuddha-bhāvena
niyatātmā bhajāvyayam

Text 60

ayaṁ vai sarva-yajñākhyaḥ
sarva-vratam iti smṛtam
tapaḥ-sāram idaṁ bhadre
dānaṁ ceśvara-tarpaṇam

Text 61

ta eva niyamāḥ sākṣāt
ta eva ca yamottamāḥ
tapo dānaṁ vrataṁ yajño
yena tuṣyaty adhokṣajaḥ

Text 62

tasmād etad vrataṁ bhadre
prayatā śraddhayācara
bhagavān parituṣṭas te
varān āśu vidhāsyati

Krishna Consciousness: Why Does Krishna Test Devotees?

0

Spiritual life is often misunderstood as a path that removes all difficulties from one’s existence. However, authentic Krishna Consciousness teaches something deeper. Challenges do not necessarily disappear when one embraces devotional service. Rather, difficulties can become opportunities for purification, growth, and deeper dependence upon the Supreme Lord.

The path of bhakti, or devotional service, is the pursuit of the highest goal of life—pure love of God. Like any valuable achievement, it requires sincerity, perseverance, and spiritual determination. Through hearing about Krishna, chanting His holy names, and serving with humility, one gradually develops the consciousness necessary to navigate life’s trials with wisdom and faith.

Krishna Consciousness and the Importance of Consciousness

The quality of one’s consciousness determines how experiences are perceived and understood.

When consciousness remains absorbed in material identification—seeing oneself merely as the body and mind—suffering becomes difficult to comprehend and endure. Material consciousness often causes a person to react with fear, frustration, or hopelessness when confronted with adversity.

By contrast, Krishna Consciousness enables a devotee to view circumstances from a higher perspective. One begins to understand that life unfolds according to a divine arrangement and that every situation can be utilized in service to the Lord.

This understanding reflects a fundamental Vedic principle: the self (ātma) is eternal and distinct from the temporary material body. When this spiritual identity becomes clearer, challenges no longer appear meaningless. They become opportunities for purification and spiritual growth.

Walking Through Fire: The Process of Spiritual Transformation

A powerful analogy compares spiritual challenges to walking through fire.

Ordinarily, a person fears fire because it destroys. Spiritually speaking, however, certain experiences resemble a purifying fire rather than a destructive one. Difficult situations may test faith, humility, patience, and determination.

From the devotional perspective, when a sincere practitioner accepts such challenges while remaining connected to Krishna, those experiences can transform character and deepen realization.

A devotee may initially resist these tests, thinking they are unbearable. Yet spiritual history repeatedly demonstrates that sincere surrender often reveals hidden strength. After passing through a difficult period, one frequently discovers greater faith, maturity, and dependence upon the Lord than previously imagined.

The lesson is not that suffering should be sought artificially, but that unavoidable difficulties can become instruments of spiritual elevation when approached with proper consciousness.

Why Challenges Appear in Devotional Life

Many practitioners enter spiritual life expecting relief from material problems. While devotional service certainly brings inner peace and clarity, no authentic teacher promises a life entirely free from challenges.

Instead, the scriptures and great teachers explain that spiritual advancement involves purification.

A classic example is the purification of gold. Raw gold extracted from the earth does not immediately display its full brilliance. It must undergo repeated heating and refinement. Through that process, impurities are removed, and the gold shines in its natural beauty.

Similarly, spiritual practitioners may encounter circumstances that expose attachments, false ego, or misconceptions. Such experiences can be uncomfortable, yet they serve an important purpose.

The Sanskrit phrase sarvopādhi-vinirmuktam refers to becoming free from material designations and false identities. The goal is to become spiritually purified and fixed in one’s eternal relationship with Krishna.

Just as gold becomes radiant through refinement, the heart becomes purified through sincere devotional practice and spiritual perseverance.

The Highest Goal Requires Serious Effort

Human society recognizes that meaningful achievements require dedication.

Students work diligently to earn academic distinctions. Professionals spend years developing expertise. Athletes undergo rigorous training to attain excellence.

If worldly accomplishments demand discipline and sacrifice, how much more significant is the effort required to attain pure devotion, known as prema-bhakti?

The goal of devotional life is not merely moral improvement or emotional comfort. Its ultimate purpose is awakening pure love for the Supreme Lord.

Therefore, spiritual life requires commitment. Progress is not accidental. It develops through regular practice, proper guidance, and personal responsibility.

Humility: A Hallmark of Genuine Devotion

One of the recurring teachings of the great ācāryas is the importance of humility.

Spiritual advancement does not arise from thinking oneself superior or spiritually accomplished. Genuine devotees recognize that all knowledge and realization ultimately come from Krishna.

The role of a teacher, preacher, or practitioner is not to claim ownership of truth but to faithfully repeat the teachings received through the disciplic succession.

This mood protects a person from pride and keeps the heart receptive to spiritual learning.

The teachings of great saints such as Srila Bhaktivinoda Thakura consistently emphasize humility as an essential qualification for spiritual progress.

How to Advance in Krishna Consciousness

Many practitioners wonder how to maintain enthusiasm after years of practice.

The answer remains remarkably simple and consistent: deepen one’s engagement with hearing and chanting.

Increase the Quality of Chanting

The chanting of the Hare Krishna maha-mantra is the foundation of devotional life:

Hare Krishna Hare Krishna Krishna Krishna Hare Hare
Hare Rama Hare Rama Rama Rama Hare Hare

Attentive and sincere chanting gradually purifies consciousness and awakens devotion.

Increase the Quantity of Hearing

The Vedic tradition repeatedly emphasizes the transformative power of hearing transcendental knowledge.

Regular study of sacred texts such as the Srimad Bhagavatam and the Caitanya Caritamrita strengthens faith and deepens philosophical understanding.

Read and Recite the Prayers of the Acaryas

The great spiritual masters have left profound prayers that express devotion, surrender, and dependence upon Krishna.

By studying and reciting these prayers, practitioners connect themselves with the devotional mood of previous saints and teachers.

Pray Sincerely

Simple and heartfelt prayers are never insignificant.

When a devotee sincerely calls out, “Krishna, please help me,” such prayer becomes an expression of genuine dependence upon the Supreme Lord.

Taking Responsibility for Spiritual Growth

A significant principle of Krishna Consciousness is personal responsibility.

No one can become spiritually advanced on behalf of another person. Spiritual realization is ultimately an individual journey.

Teachers can guide, scriptures can illuminate, and Krishna provides mercy and opportunity. Yet each individual must personally apply the process.

This is why the path is called self-realization. The necessary tools have already been provided through sacred knowledge, devotional practices, and the association of sincere devotees.

The responsibility lies in utilizing those gifts with sincerity and determination.

Conclusion: The Foundation of Krishna Consciousness

The essence of Krishna Consciousness rests upon hearing about Krishna and chanting His holy names. These practices gradually purify the heart, strengthen faith, and reveal one’s eternal spiritual identity.

Challenges may arise along the path, just as fire refines gold. Yet when difficulties are approached with devotion and proper understanding, they become instruments of spiritual transformation rather than obstacles.

The journey of bhakti is not a promise of a problem-free life. It is an invitation to attain the highest perfection of existence—pure love for Krishna. Through sincere hearing, attentive chanting, humility, and perseverance, one can steadily progress toward that ultimate goal and awaken one’s eternal relationship with the Supreme Lord.

In this way, every circumstance, whether favorable or difficult, can become part of a higher divine arrangement leading the soul closer to its true purpose.

library.vedavarsity.com || www.vedavarsity.com

Krishna Consciousness: Can You Succeed Despite Your Past?

0

Many sincere practitioners wonder whether their past mistakes, conditioning, weaknesses, or repeated failures will permanently prevent them from advancing in Krishna consciousness. Such doubts are common, especially among those who have struggled with spiritual inconsistency or have experienced setbacks on the path of bhakti.

Yet the teachings of the Vedic tradition consistently affirm that spiritual advancement depends not primarily on one’s past, but on one’s present determination, sincere effort, and dependence upon the mercy of Krishna. Regardless of previous failures, every individual has the opportunity to renew their commitment and move steadily toward spiritual perfection.

Krishna Consciousness Begins with Faith and Intention

The journey toward Krishna consciousness requires more than external practice. It also requires the conviction that spiritual success is possible.

Many people sincerely desire spiritual advancement, yet secretly doubt their ability to achieve it. They may think:

  • “I have too many weaknesses.”
  • “I am too conditioned.”
  • “I have failed before.”
  • “I will probably fail again.”

Such beliefs can become self-fulfilling. When difficulties arise, these internal convictions reinforce discouragement and weaken determination.

By contrast, faith strengthens effort. When a devotee believes that Krishna’s mercy can overcome all obstacles, he or she naturally approaches spiritual life with greater enthusiasm and perseverance.

The Vedic scriptures repeatedly emphasize that sincere endeavor, combined with divine grace, can transform even the most difficult circumstances.

The Hidden Power of Beliefs

Thoughts Influence Direction

Every thought carries influence.

Consider what happens when the mind becomes absorbed in resentment, anger, fear, or disappointment. Such thoughts create heaviness and drain enthusiasm.

Now compare that experience with remembering:

  • A meaningful service to Krishna
  • A favorite verse from Bhagavad-gita
  • A powerful kirtan
  • The association of sincere devotees

Positive spiritual remembrance often creates energy, inspiration, and hope.

Just as a traveler struggles while carrying unnecessary weight, spiritual progress becomes more difficult when the mind is burdened by negative thinking.

Beliefs Shape Behavior

Many of our actions originate from beliefs that operate below conscious awareness.

One practical way to identify hidden beliefs is to ask:

“What would someone have to believe in order to behave this way?”

For example, a person who continually neglects family responsibilities may consciously claim that family is important. Yet his actions may reveal another belief:

  • Success is more important than family.
  • Work is more important than relationships.
  • Achievement determines personal worth.

Once a belief changes, behavior naturally follows.

Similarly, a person pursuing Krishna consciousness must examine whether hidden beliefs are supporting spiritual growth or quietly undermining it.

Repeated Problems Often Reveal Deeper Causes

When the same difficulty repeatedly appears in life, it often points toward an unresolved internal issue.

For example:

  • Constant criticism of others may indicate a habit of fault-finding.
  • Repeated failure may reflect a belief of inadequacy.
  • Spiritual inconsistency may reveal fear of commitment or fear of success.

External situations are frequently symptoms rather than root causes.

According to Vedic wisdom, transformation begins within. When inner attitudes change, external circumstances often begin changing as well.

This principle aligns with the law of karma, where consciousness influences action, and action influences future experience.

Do Not Allow the Past to Define Your Future

One of the greatest obstacles to Krishna consciousness is excessive identification with past mistakes.

Past actions certainly create impressions and consequences. However, they do not possess absolute power over the future.

What ultimately matters is:

  • Present intention
  • Sincere effort
  • Steady devotional practice
  • Dependence upon Krishna

If a devotee sincerely desires Krishna above all else and consistently acts upon that desire, spiritual advancement becomes inevitable.

The philosophy of bhakti teaches that every soul (ātma) is eternally connected with Krishna. Temporary conditioning may obscure that relationship, but it can never destroy it.

Therefore, the question is not whether one’s past was imperfect. The question is whether one is willing to move forward now.

Obstacles or Excuses?

Challenges certainly exist in spiritual life.

Conditioning, habits, weaknesses, and unfavorable circumstances can create genuine difficulties. Yet difficulties become dangerous when they are used as excuses.

A sincere practitioner learns to ask:

“How can I move forward despite this challenge?”

rather than:

“Why can’t I succeed because of this challenge?”

The first question generates solutions.

The second reinforces limitation.

Those who truly desire spiritual progress find ways to navigate obstacles rather than allowing obstacles to determine their future.

The Difference Between Regret and Guilt

Healthy Regret Leads to Growth

Regret can be spiritually beneficial.

When a person recognizes mistakes, feels sincere remorse, and takes practical steps toward correction, regret becomes a catalyst for purification.

Excessive Guilt Creates Paralysis

Guilt becomes harmful when it turns into self-condemnation.

Instead of inspiring improvement, it keeps a person trapped in thoughts such as:

  • “I am hopeless.”
  • “I am unworthy.”
  • “I can never change.”

Such thinking weakens spiritual enthusiasm.

The proper response to mistakes is acknowledgment, rectification, and renewed commitment.

As taught throughout the bhakti tradition, sincere repentance should lead to action rather than self-punishment.

Learning to Forgive Yourself

Many sincere practitioners accept Krishna’s mercy in theory but struggle to accept it personally.

Yet self-forgiveness is an important aspect of spiritual maturity.

If Krishna desires the return of every conditioned soul, then refusing to forgive oneself only delays that return.

Mercy is not awarded because someone is perfect.

Mercy is valuable precisely because imperfection exists.

A devotee should therefore cultivate humility without falling into self-hatred.

True humility acknowledges one’s shortcomings while maintaining confidence in Krishna’s compassion.

Respect Yourself as a Servant of Krishna

Many people seek encouragement, appreciation, and respect from others while neglecting to offer these qualities to themselves.

A healthy spiritual identity recognizes:

  • I am an eternal soul.
  • I am not merely this temporary body.
  • I am a servant of Krishna.
  • My life has spiritual value and purpose.

This understanding fosters self-respect without arrogance.

When a person appreciates the spiritual opportunities Krishna has already provided, gratitude naturally develops.

Celebrate Spiritual Successes

Spiritual life should not be measured solely by failures.

Consider the victories:

  • Beginning devotional practice
  • Chanting the holy name
  • Associating with devotees
  • Performing service
  • Returning after a setback

These are meaningful achievements.

Constantly focusing on failures creates a mentality of defeat.

Recognizing genuine progress creates hope and determination.

A balanced perspective acknowledges mistakes while also appreciating advancement.

Focus on Growth, Not Fear

A practical principle for success in Krishna consciousness is to focus on desired outcomes rather than feared outcomes.

Instead of merely trying to avoid failure, strive for excellence.

Do not simply aim to complete spiritual practices mechanically.

Seek:

  • Better chanting
  • Deeper hearing
  • More attentive service
  • Greater sincerity

When sincere effort combines with divine mercy, remarkable transformation becomes possible.

The devotee gradually experiences the encouragement, protection, and affection of Krishna through the process of bhakti.

Sincerity Is a Choice

Many people wonder whether they are truly sincere.

Yet sincerity is not something mysterious or inaccessible.

Sincerity grows through sincere actions.

Rather than constantly analyzing whether one possesses enough sincerity, it is better to act sincerely in the present moment.

Each choice either strengthens or weakens spiritual commitment.

Therefore, sincerity is cultivated through daily practice and conscious decisions.

Create an Environment That Supports Spiritual Success

One practical lesson often overlooked is the influence of environment.

Certain situations make sense gratification easier and spiritual focus more difficult.

Therefore, wise practitioners arrange their lives to support their goals.

In many cases, environment is stronger than willpower.

By reducing unnecessary temptations and increasing association with spiritually uplifting influences, one creates favorable conditions for advancement in Krishna consciousness.

Conclusion: Your Future Is Greater Than Your Past

The path of Krishna consciousness is not determined by previous mistakes, weaknesses, or failures. It is determined by present sincerity, determined effort, and faith in Krishna’s mercy.

Negative beliefs can become chains that restrict progress, while empowering spiritual convictions can become powerful instruments of transformation.

The mind is like a field. Whatever seeds are planted will eventually grow. If one plants doubt, discouragement, and self-condemnation, those qualities will flourish. If one plants faith, determination, gratitude, and remembrance of Krishna, spiritual advancement naturally follows.

Your past cannot be changed, but your consciousness can be transformed today. And when consciousness changes, the future changes as well. In the divine order, every sincere step toward Krishna brings one closer to the eternal relationship that is the true purpose of life.

library.vedavarsity.com || www.vedavarsity.com

Srimad Bhagavatam | Canto 8 | Chapter 15 | Verses

0

Bali Mahārāja Conquers the Heavenly Planets

Texts 1-2

śrī-rājovāca
baleḥ pada-trayaṁ bhūmeḥ
kasmād dharir ayācata
bhūteśvaraḥ kṛpaṇa-val
labdhārtho ’pi babandha tam

etad veditum icchāmo
mahat kautūhalaṁ hi naḥ
yācñeśvarasya pūrṇasya
bandhanaṁ cāpy anāgasaḥ

Text 3

śrī-śuka uvāca
parājita-śrīr asubhiś ca hāpito
hīndreṇa rājan bhṛgubhiḥ sa jīvitaḥ
sarvātmanā tān abhajad bhṛgūn baliḥ
śiṣyo mahātmārtha-nivedanena

Text 4

taṁ brāhmaṇā bhṛgavaḥ prīyamāṇā
ayājayan viśvajitā tri-ṇākam
jigīṣamāṇaṁ vidhinābhiṣicya
mahābhiṣekeṇa mahānubhāvāḥ

Text 5

tato rathaḥ kāñcana-paṭṭa-naddho
hayāś ca haryaśva-turaṅga-varṇāḥ
dhvajaś ca siṁhena virājamāno
hutāśanād āsa havirbhir iṣṭāt

Text 6

dhanuś ca divyaṁ puraṭopanaddhaṁ
tūṇāv ariktau kavacaṁ ca divyam
pitāmahas tasya dadau ca mālām
amlāna-puṣpāṁ jalajaṁ ca śukraḥ

Text 7

evaṁ sa viprārjita-yodhanārthas
taiḥ kalpita-svastyayano ’tha viprān
pradakṣiṇī-kṛtya kṛta-praṇāmaḥ
prahrādam āmantrya namaś-cakāra

Texts 8-9

athāruhya rathaṁ divyaṁ
bhṛgu-dattaṁ mahārathaḥ
susrag-dharo ’tha sannahya
dhanvī khaḍgī dhṛteṣudhiḥ

hemāṅgada-lasad-bāhuḥ
sphuran-makara-kuṇḍalaḥ
rarāja ratham ārūḍho
dhiṣṇya-stha iva havyavāṭ

Texts 10-11

tulyaiśvarya-bala-śrībhiḥ
sva-yūthair daitya-yūthapaiḥ
pibadbhir iva khaṁ dṛgbhir
dahadbhiḥ paridhīn iva

vṛto vikarṣan mahatīm
āsurīṁ dhvajinīṁ vibhuḥ
yayāv indra-purīṁ svṛddhāṁ
kampayann iva rodasī

Text 12

ramyām upavanodyānaiḥ
śrīmadbhir nandanādibhiḥ
kūjad-vihaṅga-mithunair
gāyan-matta-madhuvrataiḥ
pravāla-phala-puṣporu-
bhāra-śākhāmara-drumaiḥ

Text 13

haṁsa-sārasa-cakrāhva-
kāraṇḍava-kulākulāḥ
nalinyo yatra krīḍanti
pramadāḥ sura-sevitāḥ

Text 14

ākāśa-gaṅgayā devyā
vṛtāṁ parikha-bhūtayā
prākāreṇāgni-varṇena
sāṭṭālenonnatena ca

Text 15

rukma-paṭṭa-kapāṭaiś ca
dvāraiḥ sphaṭika-gopuraiḥ
juṣṭāṁ vibhakta-prapathāṁ
viśvakarma-vinirmitām

Text 16

sabhā-catvara-rathyāḍhyāṁ
vimānair nyarbudair yutām
śṛṅgāṭakair maṇimayair
vajra-vidruma-vedibhiḥ

Text 17

yatra nitya-vayo-rūpāḥ
śyāmā viraja-vāsasaḥ
bhrājante rūpavan-nāryo
hy arcirbhir iva vahnayaḥ

Text 18

sura-strī-keśa-vibhraṣṭa-
nava-saugandhika-srajām
yatrāmodam upādāya
mārga āvāti mārutaḥ

Text 19

hema-jālākṣa-nirgacchad-
dhūmenāguru-gandhinā
pāṇḍureṇa praticchanna-
mārge yānti sura-priyāḥ

Text 20

muktā-vitānair maṇi-hema-ketubhir
nānā-patākā-valabhībhir āvṛtām
śikhaṇḍi-pārāvata-bhṛṅga-nāditāṁ
vaimānika-strī-kala-gīta-maṅgalām

Text 21

mṛdaṅga-śaṅkhānaka-dundubhi-svanaiḥ
satāla-vīṇā-murajeṣṭa-veṇubhiḥ
nṛtyaiḥ savādyair upadeva-gītakair
manoramāṁ sva-prabhayā jita-prabhām

Text 22

yāṁ na vrajanty adharmiṣṭhāḥ
khalā bhūta-druhaḥ śaṭhāḥ
māninaḥ kāmino lubdhā
ebhir hīnā vrajanti yat

Text 23

tāṁ deva-dhānīṁ sa varūthinī-patir
bahiḥ samantād rurudhe pṛtanyayā
ācārya-dattaṁ jalajaṁ mahā-svanaṁ
dadhmau prayuñjan bhayam indra-yoṣitām

Text 24

maghavāṁs tam abhipretya
baleḥ paramam udyamam
sarva-deva-gaṇopeto
gurum etad uvāca ha

Text 25

bhagavann udyamo bhūyān
baler naḥ pūrva-vairiṇaḥ
aviṣahyam imaṁ manye
kenāsīt tejasorjitaḥ

Text 26

nainaṁ kaścit kuto vāpi
prativyoḍhum adhīśvaraḥ
pibann iva mukhenedaṁ
lihann iva diśo daśa
dahann iva diśo dṛgbhiḥ
saṁvartāgnir ivotthitaḥ

Text 27

brūhi kāraṇam etasya
durdharṣatvasya mad-ripoḥ
ojaḥ saho balaṁ tejo
yata etat samudyamaḥ

Text 28

śrī-gurur uvāca
jānāmi maghavañ chatror
unnater asya kāraṇam
śiṣyāyopabhṛtaṁ tejo
bhṛgubhir brahma-vādibhiḥ

Text 29

ojasvinaṁ baliṁ jetuṁ
na samartho ’sti kaścana
bhavad-vidho bhavān vāpi
varjayitveśvaraṁ harim

vijeṣyati na ko ’py enaṁ
brahma-tejaḥ-samedhitam
nāsya śaktaḥ puraḥ sthātuṁ
kṛtāntasya yathā janāḥ

Text 30

tasmān nilayam utsṛjya
yūyaṁ sarve tri-viṣṭapam
yāta kālaṁ pratīkṣanto
yataḥ śatror viparyayaḥ

Text 31

eṣa vipra-balodarkaḥ
sampraty ūrjita-vikramaḥ
teṣām evāpamānena
sānubandho vinaṅkṣyati

Text 32

evaṁ sumantritārthās te
guruṇārthānudarśinā
hitvā tri-viṣṭapaṁ jagmur
gīrvāṇāḥ kāma-rūpiṇaḥ

Text 33

deveṣv atha nilīneṣu
balir vairocanaḥ purīm
deva-dhānīm adhiṣṭhāya
vaśaṁ ninye jagat-trayam

Text 34

taṁ viśva-jayinaṁ śiṣyaṁ
bhṛgavaḥ śiṣya-vatsalāḥ
śatena hayamedhānām
anuvratam ayājayan

Text 35

tatas tad-anubhāvena
bhuvana-traya-viśrutām
kīrtiṁ dikṣu-vitanvānaḥ
sa reja uḍurāḍ iva

Text 36

bubhuje ca śriyaṁ svṛddhāṁ
dvija-devopalambhitām
kṛta-kṛtyam ivātmānaṁ
manyamāno mahāmanāḥ

Srimad Bhagavatam | Canto 8 | Chapter 14 | Verses

0

The System of Universal Management

Text 1

śrī-rājovāca
manvantareṣu bhagavan
yathā manv-ādayas tv ime
yasmin karmaṇi ye yena
niyuktās tad vadasva me

Text 2

śrī-ṛṣir uvāca
manavo manu-putrāś ca
munayaś ca mahī-pate
indrāḥ sura-gaṇāś caiva
sarve puruṣa-śāsanāḥ

Text 3

yajñādayo yāḥ kathitāḥ
pauruṣyas tanavo nṛpa
manv-ādayo jagad-yātrāṁ
nayanty ābhiḥ pracoditāḥ

Text 4

catur-yugānte kālena
grastāñ chruti-gaṇān yathā
tapasā ṛṣayo ’paśyan
yato dharmaḥ sanātanaḥ

Text 5

tato dharmaṁ catuṣpādaṁ
manavo hariṇoditāḥ
yuktāḥ sañcārayanty addhā
sve sve kāle mahīṁ nṛpa

Text 6

pālayanti prajā-pālā
yāvad antaṁ vibhāgaśaḥ
yajña-bhāga-bhujo devā
ye ca tatrānvitāś ca taiḥ

Text 7

indro bhagavatā dattāṁ
trailokya-śriyam ūrjitām
bhuñjānaḥ pāti lokāṁs trīn
kāmaṁ loke pravarṣati

Text 8

jñānaṁ cānuyugaṁ brūte
hariḥ siddha-svarūpa-dhṛk
ṛṣi-rūpa-dharaḥ karma
yogaṁ yogeśa-rūpa-dhṛk

Text 9

sargaṁ prajeśa-rūpeṇa
dasyūn hanyāt svarāḍ-vapuḥ
kāla-rūpeṇa sarveṣām
abhāvāya pṛthag guṇaḥ

Text 10

stūyamāno janair ebhir
māyayā nāma-rūpayā
vimohitātmabhir nānā-
darśanair na ca dṛśyate

Text 11

etat kalpa-vikalpasya
pramāṇaṁ parikīrtitam
yatra manvantarāṇy āhuś
caturdaśa purāvidaḥ

Srimad Bhagavatam | Canto 8 | Chapter 13 | Verses

0

Description of Future Manus

Text 1

śrī-śuka uvāca
manur vivasvataḥ putraḥ
śrāddhadeva iti śrutaḥ
saptamo vartamāno yas
tad-apatyāni me śṛṇu

Texts 2-3

ikṣvākur nabhagaś caiva
dhṛṣṭaḥ śaryātir eva ca
nariṣyanto ’tha nābhāgaḥ
saptamo diṣṭa ucyate

tarūṣaś ca pṛṣadhraś ca
daśamo vasumān smṛtaḥ
manor vaivasvatasyaite
daśa-putrāḥ parantapa

Text 4

ādityā vasavo rudrā
viśvedevā marud-gaṇāḥ
aśvināv ṛbhavo rājann
indras teṣāṁ purandaraḥ

Text 5

kaśyapo ’trir vasiṣṭhaś ca
viśvāmitro ’tha gautamaḥ
jamadagnir bharadvāja
iti saptarṣayaḥ smṛtāḥ

Text 6

atrāpi bhagavaj-janma
kaśyapād aditer abhūt
ādityānām avarajo
viṣṇur vāmana-rūpa-dhṛk

Text 7

saṅkṣepato mayoktāni
sapta-manvantarāṇi te
bhaviṣyāṇy atha vakṣyāmi
viṣṇoḥ śaktyānvitāni ca

Text 8

vivasvataś ca dve jāye
viśvakarma-sute ubhe
saṁjñā chāyā ca rājendra
ye prāg abhihite tava

Text 9

tṛtīyāṁ vaḍavām eke
tāsāṁ saṁjñā-sutās trayaḥ
yamo yamī śrāddhadevaś
chāyāyāś ca sutāñ chṛṇu

Text 10

sāvarṇis tapatī kanyā
bhāryā saṁvaraṇasya yā
śanaiścaras tṛtīyo ’bhūd
aśvinau vaḍavātmajau

Text 11

aṣṭame ’ntara āyāte
sāvarṇir bhavitā manuḥ
nirmoka-virajaskādyāḥ
sāvarṇi-tanayā nṛpa

Text 12

tatra devāḥ sutapaso
virajā amṛtaprabhāḥ
teṣāṁ virocana-suto
balir indro bhaviṣyati

Text 13

dattvemāṁ yācamānāya
viṣṇave yaḥ pada-trayam
rāddham indra-padaṁ hitvā
tataḥ siddhim avāpsyati

Text 14

yo ’sau bhagavatā baddhaḥ
prītena sutale punaḥ
niveśito ’dhike svargād
adhunāste sva-rāḍ iva

Texts 15-16

gālavo dīptimān rāmo
droṇa-putraḥ kṛpas tathā
ṛṣyaśṛṅgaḥ pitāsmākaṁ
bhagavān bādarāyaṇaḥ

ime saptarṣayas tatra
bhaviṣyanti sva-yogataḥ
idānīm āsate rājan
sve sva āśrama-maṇḍale

Text 17

devaguhyāt sarasvatyāṁ
sārvabhauma iti prabhuḥ
sthānaṁ purandarād dhṛtvā
balaye dāsyatīśvaraḥ

Text 18

navamo dakṣa-sāvarṇir
manur varuṇa-sambhavaḥ
bhūtaketur dīptaketur
ity ādyās tat-sutā nṛpa

Text 19

pārā-marīcigarbhādyā
devā indro ’dbhutaḥ smṛtaḥ
dyutimat-pramukhās tatra
bhaviṣyanty ṛṣayas tataḥ

Text 20

āyuṣmato ’mbudhārāyām
ṛṣabho bhagavat-kalā
bhavitā yena saṁrāddhāṁ
tri-lokīṁ bhokṣyate ’dbhutaḥ

Text 21

daśamo brahma-sāvarṇir
upaśloka-suto manuḥ
tat-sutā bhūriṣeṇādyā
haviṣmat pramukhā dvijāḥ

Text 22

haviṣmān sukṛtaḥ satyo
jayo mūrtis tadā dvijāḥ
suvāsana-viruddhādyā
devāḥ śambhuḥ sureśvaraḥ

Text 23

viṣvakseno viṣūcyāṁ tu
śambhoḥ sakhyaṁ kariṣyati
jātaḥ svāṁśena bhagavān
gṛhe viśvasṛjo vibhuḥ

Text 24

manur vai dharma-sāvarṇir
ekādaśama ātmavān
anāgatās tat-sutāś ca
satyadharmādayo daśa

Text 25

vihaṅgamāḥ kāmagamā
nirvāṇarucayaḥ surāḥ
indraś ca vaidhṛtas teṣām
ṛṣayaś cāruṇādayaḥ

Text 26

āryakasya sutas tatra
dharmasetur iti smṛtaḥ
vaidhṛtāyāṁ harer aṁśas
tri-lokīṁ dhārayiṣyati

Text 27

bhavitā rudra-sāvarṇī
rājan dvādaśamo manuḥ
devavān upadevaś ca
devaśreṣṭhādayaḥ sutāḥ

Text 28

ṛtadhāmā ca tatrendro
devāś ca haritādayaḥ
ṛṣayaś ca tapomūrtis
tapasvy āgnīdhrakādayaḥ

Text 29

svadhāmākhyo harer aṁśaḥ
sādhayiṣyati tan-manoḥ
antaraṁ satyasahasaḥ
sunṛtāyāḥ suto vibhuḥ

Text 30

manus trayodaśo bhāvyo
deva-sāvarṇir ātmavān
citrasena-vicitrādyā
deva-sāvarṇi-dehajāḥ

Text 31

devāḥ sukarma-sutrāma-
saṁjñā indro divaspatiḥ
nirmoka-tattvadarśādyā
bhaviṣyanty ṛṣayas tadā

Text 32

devahotrasya tanaya
upahartā divaspateḥ
yogeśvaro harer aṁśo
bṛhatyāṁ sambhaviṣyati

Text 33

manur vā indra-sāvarṇiś
caturdaśama eṣyati
uru-gambhīra-budhādyā
indra-sāvarṇi-vīryajāḥ

Text 34

pavitrāś cākṣuṣā devāḥ
śucir indro bhaviṣyati
agnir bāhuḥ śuciḥ śuddho
māgadhādyās tapasvinaḥ

Text 35

satrāyaṇasya tanayo
bṛhadbhānus tadā hariḥ
vitānāyāṁ mahārāja
kriyā-tantūn vitāyitā

Text 36

rājaṁś caturdaśaitāni
tri-kālānugatāni te
proktāny ebhir mitaḥ kalpo
yuga-sāhasra-paryayaḥ

Srimad Bhagavatam | Canto 8 | Chapter 12 | Verses

0

The Mohinī-mūrti Incarnation Bewilders Lord Śiva

Texts 1-2

śrī-bādarāyaṇir uvāca
vṛṣa-dhvajo niśamyedaṁ
yoṣid-rūpeṇa dānavān
mohayitvā sura-gaṇān
hariḥ somam apāyayat

vṛṣam āruhya giriśaḥ
sarva-bhūta-gaṇair vṛtaḥ
saha devyā yayau draṣṭuṁ
yatrāste madhusūdanaḥ

Text 3

sabhājito bhagavatā
sādaraṁ somayā bhavaḥ
sūpaviṣṭa uvācedaṁ
pratipūjya smayan harim

Text 4

śrī-mahādeva uvāca
deva-deva jagad-vyāpiñ
jagad-īśa jagan-maya
sarveṣām api bhāvānāṁ
tvam ātmā hetur īśvaraḥ

Text 5

ādy-antāv asya yan madhyam
idam anyad ahaṁ bahiḥ
yato ’vyayasya naitāni
tat satyaṁ brahma cid bhavān

Text 6

tavaiva caraṇāmbhojaṁ
śreyas-kāmā nirāśiṣaḥ
visṛjyobhayataḥ saṅgaṁ
munayaḥ samupāsate

Text 7

tvaṁ brahma pūrṇam amṛtaṁ viguṇaṁ viśokam
ānanda-mātram avikāram ananyad anyat
viśvasya hetur udaya-sthiti-saṁyamānām
ātmeśvaraś ca tad-apekṣatayānapekṣaḥ

Text 8

ekas tvam eva sad asad dvayam advayaṁ ca
svarṇaṁ kṛtākṛtam iveha na vastu-bhedaḥ
ajñānatas tvayi janair vihito vikalpo
yasmād guṇa-vyatikaro nirupādhikasya

Text 9

tvāṁ brahma kecid avayanty uta dharmam eke
eke paraṁ sad-asatoḥ puruṣaṁ pareśam
anye ’vayanti nava-śakti-yutaṁ paraṁ tvāṁ
kecin mahā-puruṣam avyayam ātma-tantram

Text 10

nāhaṁ parāyur ṛṣayo na marīci-mukhyā
jānanti yad-viracitaṁ khalu sattva-sargāḥ
yan-māyayā muṣita-cetasa īśa daitya-
martyādayaḥ kim uta śaśvad-abhadra-vṛttāḥ

Text 11

sa tvaṁ samīhitam adaḥ sthiti-janma-nāśaṁ
bhūtehitaṁ ca jagato bhava-bandha-mokṣau
vāyur yathā viśati khaṁ ca carācarākhyaṁ
sarvaṁ tad-ātmakatayāvagamo ’varuntse

Text 12

avatārā mayā dṛṣṭā
ramamāṇasya te guṇaiḥ
so ’haṁ tad draṣṭum icchāmi
yat te yoṣid-vapur dhṛtam

Text 13

yena sammohitā daityāḥ
pāyitāś cāmṛtaṁ surāḥ
tad didṛkṣava āyātāḥ
paraṁ kautūhalaṁ hi naḥ

Text 14

śrī-śuka uvāca
evam abhyarthito viṣṇur
bhagavān śūla-pāṇinā
prahasya bhāva-gambhīraṁ
giriśaṁ pratyabhāṣata

Text 15

śrī-bhagavān uvāca
kautūhalāya daityānāṁ
yoṣid-veṣo mayā dhṛtaḥ
paśyatā sura-kāryāṇi
gate pīyūṣa-bhājane

Text 16

tat te ’haṁ darśayiṣyāmi
didṛkṣoḥ sura-sattama
kāmināṁ bahu mantavyaṁ
saṅkalpa-prabhavodayam

Text 17

śrī-śuka uvāca
iti bruvāṇo bhagavāṁs
tatraivāntaradhīyata
sarvataś cārayaṁś cakṣur
bhava āste sahomayā

Text 18

tato dadarśopavane vara-striyaṁ
vicitra-puṣpāruṇa-pallava-drume
vikrīḍatīṁ kanduka-līlayā lasad-
dukūla-paryasta-nitamba-mekhalām

Text 19

āvartanodvartana-kampita-stana-
prakṛṣṭa-hāroru-bharaiḥ pade pade
prabhajyamānām iva madhyataś calat-
pada-pravālaṁ nayatīṁ tatas tataḥ

Text 20

dikṣu bhramat-kanduka-cāpalair bhṛśaṁ
prodvigna-tārāyata-lola-locanām
sva-karṇa-vibhrājita-kuṇḍalollasat-
kapola-nīlālaka-maṇḍitānanām

Text 21

ślathad dukūlaṁ kabarīṁ ca vicyutāṁ
sannahyatīṁ vāma-kareṇa valgunā
vinighnatīm anya-kareṇa kandukaṁ
vimohayantīṁ jagad-ātma-māyayā

Text 22

tāṁ vīkṣya deva iti kanduka-līlayeṣad-
vrīḍāsphuṭa-smita-visṛṣṭa-kaṭākṣa-muṣṭaḥ
strī-prekṣaṇa-pratisamīkṣaṇa-vihvalātmā
nātmānam antika umāṁ sva-gaṇāṁś ca veda

Text 23

tasyāḥ karāgrāt sa tu kanduko yadā
gato vidūraṁ tam anuvrajat-striyāḥ
vāsaḥ sasūtraṁ laghu māruto ’harad
bhavasya devasya kilānupaśyataḥ

Text 24

evaṁ tāṁ rucirāpāṅgīṁ
darśanīyāṁ manoramām
dṛṣṭvā tasyāṁ manaś cakre
viṣajjantyāṁ bhavaḥ kila

Text 25

tayāpahṛta-vijñānas
tat-kṛta-smara-vihvalaḥ
bhavānyā api paśyantyā
gata-hrīs tat-padaṁ yayau

Text 26

sā tam āyāntam ālokya
vivastrā vrīḍitā bhṛśam
nilīyamānā vṛkṣeṣu
hasantī nānvatiṣṭhata

Text 27

tām anvagacchad bhagavān
bhavaḥ pramuṣitendriyaḥ
kāmasya ca vaśaṁ nītaḥ
kareṇum iva yūthapaḥ

Text 28

so ’nuvrajyātivegena
gṛhītvānicchatīṁ striyam
keśa-bandha upānīya
bāhubhyāṁ pariṣasvaje

Texts 29-30

sopagūḍhā bhagavatā
kariṇā kariṇī yathā
itas tataḥ prasarpantī
viprakīrṇa-śiroruhā

ātmānaṁ mocayitvāṅga
surarṣabha-bhujāntarāt
prādravat sā pṛthu-śroṇī
māyā deva-vinirmitā

Text 31

tasyāsau padavīṁ rudro
viṣṇor adbhuta-karmaṇaḥ
pratyapadyata kāmena
vairiṇeva vinirjitaḥ

Text 32

tasyānudhāvato retaś
caskandāmogha-retasaḥ
śuṣmiṇo yūthapasyeva
vāsitām anudhāvataḥ

Text 33

yatra yatrāpatan mahyāṁ
retas tasya mahātmanaḥ
tāni rūpyasya hemnaś ca
kṣetrāṇy āsan mahī-pate

Text 34

sarit-saraḥsu śaileṣu
vaneṣūpavaneṣu ca
yatra kva cāsann ṛṣayas
tatra sannihito haraḥ

Text 35

skanne retasi so ’paśyad
ātmānaṁ deva-māyayā
jaḍīkṛtaṁ nṛpa-śreṣṭha
sannyavartata kaśmalāt

Text 36

athāvagata-māhātmya
ātmano jagad-ātmanaḥ
aparijñeya-vīryasya
na mene tad u hādbhutam

Text 37

tam aviklavam avrīḍam
ālakṣya madhusūdanaḥ
uvāca parama-prīto
bibhrat svāṁ pauruṣīṁ tanum

Text 38

śrī-bhagavān uvāca
diṣṭyā tvaṁ vibudha-śreṣṭha
svāṁ niṣṭhām ātmanā sthitaḥ
yan me strī-rūpayā svairaṁ
mohito ’py aṅga māyayā

Text 39

ko nu me ’titaren māyāṁ
viṣaktas tvad-ṛte pumān
tāṁs tān visṛjatīṁ bhāvān
dustarām akṛtātmabhiḥ

Text 40

seyaṁ guṇa-mayī māyā
na tvām abhibhaviṣyati
mayā sametā kālena
kāla-rūpeṇa bhāgaśaḥ

Text 41

śrī-śuka uvāca
evaṁ bhagavatā rājan
śrīvatsāṅkena sat-kṛtaḥ
āmantrya taṁ parikramya
sagaṇaḥ svālayaṁ yayau

Text 42

ātmāṁśa-bhūtāṁ tāṁ māyāṁ
bhavānīṁ bhagavān bhavaḥ
sammatām ṛṣi-mukhyānāṁ
prītyācaṣṭātha bhārata

Text 43

ayi vyapaśyas tvam ajasya māyāṁ
parasya puṁsaḥ para-devatāyāḥ
ahaṁ kalānām ṛṣabho ’pi muhye
yayāvaśo ’nye kim utāsvatantrāḥ

Text 44

yaṁ mām apṛcchas tvam upetya yogāt
samā-sahasrānta upārataṁ vai
sa eṣa sākṣāt puruṣaḥ purāṇo
na yatra kālo viśate na vedaḥ

Text 45

śrī-śuka uvāca
iti te ’bhihitas tāta
vikramaḥ śārṅga-dhanvanaḥ
sindhor nirmathane yena
dhṛtaḥ pṛṣṭhe mahācalaḥ

Text 46

etan muhuḥ kīrtayato ’nuśṛṇvato
na riṣyate jātu samudyamaḥ kvacit
yad uttamaśloka-guṇānuvarṇanaṁ
samasta-saṁsāra-pariśramāpaham

Text 47

asad-aviṣayam aṅghriṁ bhāva-gamyaṁ prapannān
amṛtam amara-varyān āśayat sindhu-mathyam
kapaṭa-yuvati-veṣo mohayan yaḥ surārīṁs
tam aham upasṛtānāṁ kāma-pūraṁ nato ’smi

Srimad Bhagavatam | Canto 8 | Chapter 11 | Verses

0

King Indra Annihilates the Demons

Text 1

śrī-śuka uvāca
atho surāḥ pratyupalabdha-cetasaḥ
parasya puṁsaḥ parayānukampayā
jaghnur bhṛśaṁ śakra-samīraṇādayas
tāṁs tān raṇe yair abhisaṁhatāḥ purā

Text 2

vairocanāya saṁrabdho
bhagavān pāka-śāsanaḥ
udayacchad yadā vajraṁ
prajā hā heti cukruśuḥ

Text 3

vajra-pāṇis tam āhedaṁ
tiraskṛtya puraḥ-sthitam
manasvinaṁ susampannaṁ
vicarantaṁ mahā-mṛdhe

Text 4

naṭavan mūḍha māyābhir
māyeśān no jigīṣasi
jitvā bālān nibaddhākṣān
naṭo harati tad-dhanam

Text 5

ārurukṣanti māyābhir
utsisṛpsanti ye divam
tān dasyūn vidhunomy ajñān
pūrvasmāc ca padād adhaḥ

Text 6

so ’haṁ durmāyinas te ’dya
vajreṇa śata-parvaṇā
śiro hariṣye mandātman
ghaṭasva jñātibhiḥ saha

Text 7

śrī-balir uvāca
saṅgrāme vartamānānāṁ
kāla-codita-karmaṇām
kīrtir jayo ’jayo mṛtyuḥ
sarveṣāṁ syur anukramāt

Text 8

tad idaṁ kāla-raśanaṁ
jagat paśyanti sūrayaḥ
na hṛṣyanti na śocanti
tatra yūyam apaṇḍitāḥ

Text 9

na vayaṁ manyamānānām
ātmānaṁ tatra sādhanam
giro vaḥ sādhu-śocyānāṁ
gṛhṇīmo marma-tāḍanāḥ

Text 10

śrī-śuka uvāca
ity ākṣipya vibhuṁ vīro
nārācair vīra-mardanaḥ
ākarṇa-pūrṇair ahanad
ākṣepair āha taṁ punaḥ

Text 11

evaṁ nirākṛto devo
vairiṇā tathya-vādinā
nāmṛṣyat tad-adhikṣepaṁ
totrāhata iva dvipaḥ

Text 12

prāharat kuliśaṁ tasmā
amoghaṁ para-mardanaḥ
sayāno nyapatad bhūmau
chinna-pakṣa ivācalaḥ

Text 13

sakhāyaṁ patitaṁ dṛṣṭvā
jambho bali-sakhaḥ suhṛt
abhyayāt sauhṛdaṁ sakhyur
hatasyāpi samācaran

Text 14

sa siṁha-vāha āsādya
gadām udyamya raṁhasā
jatrāv atāḍayac chakraṁ
gajaṁ ca sumahā-balaḥ

Text 15

gadā-prahāra-vyathito
bhṛśaṁ vihvalito gajaḥ
jānubhyāṁ dharaṇīṁ spṛṣṭvā
kaśmalaṁ paramaṁ yayau

Text 16

tato ratho mātalinā
haribhir daśa-śatair vṛtaḥ
ānīto dvipam utsṛjya
ratham āruruhe vibhuḥ

Text 17

tasya tat pūjayan karma
yantur dānava-sattamaḥ
śūlena jvalatā taṁ tu
smayamāno ’hanan mṛdhe

Text 18

sehe rujaṁ sudurmarṣāṁ
sattvam ālambya mātaliḥ
indro jambhasya saṅkruddho
vajreṇāpāharac chiraḥ

Text 19

jambhaṁ śrutvā hataṁ tasya
jñātayo nāradād ṛṣeḥ
namuciś ca balaḥ pākas
tatrāpetus tvarānvitāḥ

Text 20

vacobhiḥ paruṣair indram
ardayanto ’sya marmasu
śarair avākiran meghā
dhārābhir iva parvatam

Text 21

harīn daśa-śatāny ājau
haryaśvasya balaḥ śaraiḥ
tāvadbhir ardayām āsa
yugapal laghu-hastavān

Text 22

śatābhyāṁ mātaliṁ pāko
rathaṁ sāvayavaṁ pṛthak
sakṛt sandhāna-mokṣeṇa
tad adbhutam abhūd raṇe

Text 23

namuciḥ pañca-daśabhiḥ
svarṇa-puṅkhair maheṣubhiḥ
āhatya vyanadat saṅkhye
satoya iva toyadaḥ

Text 24

sarvataḥ śara-kūṭena
śakraṁ saratha-sārathim
chādayām āsur asurāḥ
prāvṛṭ-sūryam ivāmbudāḥ

Text 25

alakṣayantas tam atīva vihvalā
vicukruśur deva-gaṇāḥ sahānugāḥ
anāyakāḥ śatru-balena nirjitā
vaṇik-pathā bhinna-navo yathārṇave

Text 26

tatas turāṣāḍ iṣu-baddha-pañjarād
vinirgataḥ sāśva-ratha-dhvajāgraṇīḥ
babhau diśaḥ khaṁ pṛthivīṁ ca rocayan
sva-tejasā sūrya iva kṣapātyaye

Text 27

nirīkṣya pṛtanāṁ devaḥ
parair abhyarditāṁ raṇe
udayacchad ripuṁ hantuṁ
vajraṁ vajra-dharo ruṣā

Text 28

sa tenaivāṣṭa-dhāreṇa
śirasī bala-pākayoḥ
jñātīnāṁ paśyatāṁ rājañ
jahāra janayan bhayam

Text 29

namucis tad-vadhaṁ dṛṣṭvā
śokāmarṣa-ruṣānvitaḥ
jighāṁsur indraṁ nṛpate
cakāra paramodyamam

Text 30

aśmasāramayaṁ śūlaṁ
ghaṇṭāvad dhema-bhūṣaṇam
pragṛhyābhyadravat kruddho
hato ’sīti vitarjayan
prāhiṇod deva-rājāya
ninadan mṛga-rāḍ iva

Text 31

tadāpatad gagana-tale mahā-javaṁ
vicicchide harir iṣubhiḥ sahasradhā
tam āhanan nṛpa kuliśena kandhare
ruṣānvitas tridaśa-patiḥ śiro haran

Text 32

na tasya hi tvacam api vajra ūrjito
bibheda yaḥ sura-patinaujaseritaḥ
tad adbhutaṁ param ativīrya-vṛtra-bhit
tiraskṛto namuci-śirodhara-tvacā

Text 33

tasmād indro ’bibhec chatror
vajraḥ pratihato yataḥ
kim idaṁ daiva-yogena
bhūtaṁ loka-vimohanam

Text 34

yena me pūrvam adrīṇāṁ
pakṣa-cchedaḥ prajātyaye
kṛto niviśatāṁ bhāraiḥ
patattraiḥ patatāṁ bhuvi

Text 35

tapaḥ-sāramayaṁ tvāṣṭraṁ
vṛtro yena vipāṭitaḥ
anye cāpi balopetāḥ
sarvāstrair akṣata-tvacaḥ

Text 36

so ’yaṁ pratihato vajro
mayā mukto ’sure ’lpake
nāhaṁ tad ādade daṇḍaṁ
brahma-tejo ’py akāraṇam

Text 37

iti śakraṁ viṣīdantam
āha vāg aśarīriṇī
nāyaṁ śuṣkair atho nārdrair
vadham arhati dānavaḥ

Text 38

mayāsmai yad varo datto
mṛtyur naivārdra-śuṣkayoḥ
ato ’nyaś cintanīyas te
upāyo maghavan ripoḥ

Text 39

tāṁ daivīṁ giram ākarṇya
maghavān susamāhitaḥ
dhyāyan phenam athāpaśyad
upāyam ubhayātmakam

Text 40

na śuṣkeṇa na cārdreṇa
jahāra namuceḥ śiraḥ
taṁ tuṣṭuvur muni-gaṇā
mālyaiś cāvākiran vibhum

Text 41

gandharva-mukhyau jagatur
viśvāvasu-parāvasū
deva-dundubhayo nedur
nartakyo nanṛtur mudā

Text 42

anye ’py evaṁ pratidvandvān
vāyv-agni-varuṇādayaḥ
sūdayām āsur asurān
mṛgān kesariṇo yathā

Text 43

brahmaṇā preṣito devān
devarṣir nārado nṛpa
vārayām āsa vibudhān
dṛṣṭvā dānava-saṅkṣayam

Text 44

śrī-nārada uvāca
bhavadbhir amṛtaṁ prāptaṁ
nārāyaṇa-bhujāśrayaiḥ
śriyā samedhitāḥ sarva
upāramata vigrahāt

Text 45

śrī-śuka uvāca
saṁyamya manyu-saṁrambhaṁ
mānayanto muner vacaḥ
upagīyamānānucarair
yayuḥ sarve triviṣṭapam

Text 46

ye ’vaśiṣṭā raṇe tasmin
nāradānumatena te
baliṁ vipannam ādāya
astaṁ girim upāgaman

Text 47

tatrāvinaṣṭāvayavān
vidyamāna-śirodharān
uśanā jīvayām āsa
saṁjīvanyā sva-vidyayā

Text 48

baliś cośanasā spṛṣṭaḥ
pratyāpannendriya-smṛtiḥ
parājito ’pi nākhidyal
loka-tattva-vicakṣaṇaḥ

Srimad Bhagavatam | Canto 8 | Chapter 10 | Verses

0

The Battle Between the Demigods and the Demons

Text 1

śrī-śuka uvāca
iti dānava-daiteyā
nāvindann amṛtaṁ nṛpa
yuktāḥ karmaṇi yattāś ca
vāsudeva-parāṅmukhāḥ

Text 2

sādhayitvāmṛtaṁ rājan
pāyayitvā svakān surān
paśyatāṁ sarva-bhūtānāṁ
yayau garuḍa-vāhanaḥ

Text 3

sapatnānāṁ parām ṛddhiṁ
dṛṣṭvā te diti-nandanāḥ
amṛṣyamāṇā utpetur
devān pratyudyatāyudhāḥ

Text 4

tataḥ sura-gaṇāḥ sarve
sudhayā pītayaidhitāḥ
pratisaṁyuyudhuḥ śastrair
nārāyaṇa-padāśrayāḥ

Text 5

tatra daivāsuro nāma
raṇaḥ parama-dāruṇaḥ
rodhasy udanvato rājaṁs
tumulo roma-harṣaṇaḥ

Text 6

tatrānyonyaṁ sapatnās te
saṁrabdha-manaso raṇe
samāsādyāsibhir bāṇair
nijaghnur vividhāyudhaiḥ

Text 7

śaṅkha-tūrya-mṛdaṅgānāṁ
bherī-ḍamariṇāṁ mahān
hasty-aśva-ratha-pattīnāṁ
nadatāṁ nisvano ’bhavat

Text 8

rathino rathibhis tatra
pattibhiḥ saha pattayaḥ
hayā hayair ibhāś cebhaiḥ
samasajjanta saṁyuge

Text 9

uṣṭraiḥ kecid ibhaiḥ kecid
apare yuyudhuḥ kharaiḥ
kecid gaura-mukhair ṛkṣair
dvīpibhir haribhir bhaṭāḥ

Texts 10-12

gṛdhraiḥ kaṅkair bakair anye
śyena-bhāsais timiṅgilaiḥ
śarabhair mahiṣaiḥ khaḍgair
go-vṛṣair gavayāruṇaiḥ

śivābhir ākhubhiḥ kecit
kṛkalāsaiḥ śaśair naraiḥ
bastair eke kṛṣṇa-sārair
haṁsair anye ca sūkaraiḥ

anye jala-sthala-khagaiḥ
sattvair vikṛta-vigrahaiḥ
senayor ubhayo rājan
viviśus te ’grato ’grataḥ

Texts 13-15

citra-dhvaja-paṭai rājann
ātapatraiḥ sitāmalaiḥ
mahā-dhanair vajra-daṇḍair
vyajanair bārha-cāmaraiḥ

vātoddhūtottaroṣṇīṣair
arcirbhir varma-bhūṣaṇaiḥ
sphuradbhir viśadaiḥ śastraiḥ
sutarāṁ sūrya-raśmibhiḥ

deva-dānava-vīrāṇāṁ
dhvajinyau pāṇḍu-nandana
rejatur vīra-mālābhir
yādasām iva sāgarau

Texts 16-18

vairocano baliḥ saṅkhye
so ’surāṇāṁ camū-patiḥ
yānaṁ vaihāyasaṁ nāma
kāma-gaṁ maya-nirmitam

sarva-sāṅgrāmikopetaṁ
sarvāścaryamayaṁ prabho
apratarkyam anirdeśyaṁ
dṛśyamānam adarśanam

āsthitas tad vimānāgryaṁ
sarvānīkādhipair vṛtaḥ
bāla-vyajana-chatrāgryai
reje candra ivodaye

Texts 19-24

tasyāsan sarvato yānair
yūthānāṁ patayo ’surāḥ
namuciḥ śambaro bāṇo
vipracittir ayomukhaḥ

dvimūrdhā kālanābho ’tha
prahetir hetir ilvalaḥ
śakunir bhūtasantāpo
vajradaṁṣṭro virocanaḥ

hayagrīvaḥ śaṅkuśirāḥ
kapilo meghadundubhiḥ
tārakaś cakradṛk śumbho
niśumbho jambha utkalaḥ

ariṣṭo ’riṣṭanemiś ca
mayaś ca tripurādhipaḥ
anye pauloma-kāleyā
nivātakavacādayaḥ

alabdha-bhāgāḥ somasya
kevalaṁ kleśa-bhāginaḥ
sarva ete raṇa-mukhe
bahuśo nirjitāmarāḥ

siṁha-nādān vimuñcantaḥ
śaṅkhān dadhmur mahā-ravān
dṛṣṭvā sapatnān utsiktān
balabhit kupito bhṛśam

Text 25

airāvataṁ dik-kariṇam
ārūḍhaḥ śuśubhe sva-rāṭ
yathā sravat-prasravaṇam
udayādrim ahar-patiḥ

Text 26

tasyāsan sarvato devā
nānā-vāha-dhvajāyudhāḥ
lokapālāḥ saha-gaṇair
vāyv-agni-varuṇādayaḥ

Text 27

te ’nyonyam abhisaṁsṛtya
kṣipanto marmabhir mithaḥ
āhvayanto viśanto ’gre
yuyudhur dvandva-yodhinaḥ

Text 28

yuyodha balir indreṇa
tārakeṇa guho ’syata
varuṇo hetināyudhyan
mitro rājan prahetinā

Text 29

yamas tu kālanābhena
viśvakarmā mayena vai
śambaro yuyudhe tvaṣṭrā
savitrā tu virocanaḥ

Texts 30-31

aparājitena namucir
aśvinau vṛṣaparvaṇā
sūryo bali-sutair devo
bāṇa-jyeṣṭhaiḥ śatena ca

rāhuṇā ca tathā somaḥ
pulomnā yuyudhe ’nilaḥ
niśumbha-śumbhayor devī
bhadrakālī tarasvinī

Texts 32-34

vṛṣākapis tu jambhena
mahiṣeṇa vibhāvasuḥ
ilvalaḥ saha vātāpir
brahma-putrair arindama

kāmadevena durmarṣa
utkalo mātṛbhiḥ saha
bṛhaspatiś cośanasā
narakeṇa śanaiścaraḥ

maruto nivātakavacaiḥ
kāleyair vasavo ’marāḥ
viśvedevās tu paulomai
rudrāḥ krodhavaśaiḥ saha

Text 35

ta evam ājāv asurāḥ surendrā
dvandvena saṁhatya ca yudhyamānāḥ
anyonyam āsādya nijaghnur ojasā
jigīṣavas tīkṣṇa-śarāsi-tomaraiḥ

Text 36

bhuśuṇḍibhiś cakra-gadarṣṭi-paṭṭiśaiḥ
śakty-ulmukaiḥ prāsa-paraśvadhair api
nistriṁśa-bhallaiḥ parighaiḥ samudgaraiḥ
sabhindipālaiś ca śirāṁsi cicchiduḥ

Text 37

gajās turaṅgāḥ sarathāḥ padātayaḥ
sāroha-vāhā vividhā vikhaṇḍitāḥ
nikṛtta-bāhūru-śirodharāṅghrayaś
chinna-dhvajeṣvāsa-tanutra-bhūṣaṇāḥ

Text 38

teṣāṁ padāghāta-rathāṅga-cūrṇitād
āyodhanād ulbaṇa utthitas tadā
reṇur diśaḥ khaṁ dyumaṇiṁ ca chādayan
nyavartatāsṛk-srutibhiḥ pariplutāt

Text 39

śirobhir uddhūta-kirīṭa-kuṇḍalaiḥ
saṁrambha-dṛgbhiḥ paridaṣṭa-dacchadaiḥ
mahā-bhujaiḥ sābharaṇaiḥ sahāyudhaiḥ
sā prāstṛtā bhūḥ karabhorubhir babhau

Text 40

kabandhās tatra cotpetuḥ
patita-sva-śiro-’kṣibhiḥ
udyatāyudha-dordaṇḍair
ādhāvanto bhaṭān mṛdhe

Text 41

balir mahendraṁ daśabhis
tribhir airāvataṁ śaraiḥ
caturbhiś caturo vāhān
ekenāroham ārcchayat

Text 42

sa tān āpatataḥ śakras
tāvadbhiḥ śīghra-vikramaḥ
ciccheda niśitair bhallair
asamprāptān hasann iva

Text 43

tasya karmottamaṁ vīkṣya
durmarṣaḥ śaktim ādade
tāṁ jvalantīṁ maholkābhāṁ
hasta-sthām acchinad dhariḥ

Text 44

tataḥ śūlaṁ tataḥ prāsaṁ
tatas tomaram ṛṣṭayaḥ
yad yac chastraṁ samādadyāt
sarvaṁ tad acchinad vibhuḥ

Text 45

sasarjāthāsurīṁ māyām
antardhāna-gato ’suraḥ
tataḥ prādurabhūc chailaḥ
surānīkopari prabho

Text 46

tato nipetus taravo
dahyamānā davāgninā
śilāḥ saṭaṅka-śikharāś
cūrṇayantyo dviṣad-balam

Text 47

mahoragāḥ samutpetur
dandaśūkāḥ savṛścikāḥ
siṁha-vyāghra-varāhāś ca
mardayanto mahā-gajāḥ

Text 48

yātudhānyaś ca śataśaḥ
śūla-hastā vivāsasaḥ
chindhi bhindhīti vādinyas
tathā rakṣo-gaṇāḥ prabho

Text 49

tato mahā-ghanā vyomni
gambhīra-paruṣa-svanāḥ
aṅgārān mumucur vātair
āhatāḥ stanayitnavaḥ

Text 50

sṛṣṭo daityena sumahān
vahniḥ śvasana-sārathiḥ
sāṁvartaka ivātyugro
vibudha-dhvajinīm adhāk

Text 51

tataḥ samudra udvelaḥ
sarvataḥ pratyadṛśyata
pracaṇḍa-vātair uddhūta-
taraṅgāvarta-bhīṣaṇaḥ

Text 52

evaṁ daityair mahā-māyair
alakṣya-gatibhī raṇe
sṛjyamānāsu māyāsu
viṣeduḥ sura-sainikāḥ

Text 53

na tat-pratividhiṁ yatra
vidur indrādayo nṛpa
dhyātaḥ prādurabhūt tatra
bhagavān viśva-bhāvanaḥ

Text 54

tataḥ suparṇāṁsa-kṛtāṅghri-pallavaḥ
piśaṅga-vāsā nava-kañja-locanaḥ
adṛśyatāṣṭāyudha-bāhur ullasac-
chrī-kaustubhānarghya-kirīṭa-kuṇḍalaḥ

Text 55

tasmin praviṣṭe ’sura-kūṭa-karmajā
māyā vineśur mahinā mahīyasaḥ
svapno yathā hi pratibodha āgate
hari-smṛtiḥ sarva-vipad-vimokṣaṇam

Text 56

dṛṣṭvā mṛdhe garuḍa-vāham ibhāri-vāha
āvidhya śūlam ahinod atha kālanemiḥ
tal līlayā garuḍa-mūrdhni patad gṛhītvā
tenāhanan nṛpa savāham ariṁ tryadhīśaḥ

Text 57

mālī sumāly atibalau yudhi petatur yac-
cakreṇa kṛtta-śirasāv atha mālyavāṁs tam
āhatya tigma-gadayāhanad aṇḍajendraṁ
tāvac chiro ’cchinad arer nadato ’riṇādyaḥ

Srimad Bhagavatam | Canto 8 | Chapter 9 | Verses

0

The Lord Incarnates as Mohinī-Mūrti

Text 1

śrī-śuka uvāca
te ’nyonyato ’surāḥ pātraṁ
harantas tyakta-sauhṛdāḥ
kṣipanto dasyu-dharmāṇa
āyāntīṁ dadṛśuḥ striyam

Text 2

aho rūpam aho dhāma
aho asyā navaṁ vayaḥ
iti te tām abhidrutya
papracchur jāta-hṛc-chayāḥ

Text 3

kā tvaṁ kañja-palāśākṣi
kuto vā kiṁ cikīrṣasi
kasyāsi vada vāmoru
mathnatīva manāṁsi naḥ

Text 4

na vayaṁ tvāmarair daityaiḥ
siddha-gandharva-cāraṇaiḥ
nāspṛṣṭa-pūrvāṁ jānīmo
lokeśaiś ca kuto nṛbhiḥ

Text 5

nūnaṁ tvaṁ vidhinā subhrūḥ
preṣitāsi śarīriṇām
sarvendriya-manaḥ-prītiṁ
vidhātuṁ saghṛṇena kim

Text 6

sā tvaṁ naḥ spardhamānānām
eka-vastuni mānini
jñātīnāṁ baddha-vairāṇāṁ
śaṁ vidhatsva sumadhyame

Text 7

vayaṁ kaśyapa-dāyādā
bhrātaraḥ kṛta-pauruṣāḥ
vibhajasva yathā-nyāyaṁ
naiva bhedo yathā bhavet

Text 8

ity upāmantrito daityair
māyā-yoṣid-vapur hariḥ
prahasya rucirāpāṅgair
nirīkṣann idam abravīt

Text 9

śrī-bhagavān uvāca
kathaṁ kaśyapa-dāyādāḥ
puṁścalyāṁ mayi saṅgatāḥ
viśvāsaṁ paṇḍito jātu
kāminīṣu na yāti hi

Text 10

sālāvṛkāṇāṁ strīṇāṁ ca
svairiṇīnāṁ sura-dviṣaḥ
sakhyāny āhur anityāni
nūtnaṁ nūtnaṁ vicinvatām

Text 11

śrī-śuka uvāca
iti te kṣvelitais tasyā
āśvasta-manaso ’surāḥ
jahasur bhāva-gambhīraṁ
daduś cāmṛta-bhājanam

Text 12

tato gṛhītvāmṛta-bhājanaṁ harir
babhāṣa īṣat-smita-śobhayā girā
yady abhyupetaṁ kva ca sādhv asādhu vā
kṛtaṁ mayā vo vibhaje sudhām imām

Text 13

ity abhivyāhṛtaṁ tasyā
ākarṇyāsura-puṅgavāḥ
apramāṇa-vidas tasyās
tat tathety anvamaṁsata

Texts 14-15

athopoṣya kṛta-snānā
hutvā ca haviṣānalam
dattvā go-vipra-bhūtebhyaḥ
kṛta-svastyayanā dvijaiḥ

yathopajoṣaṁ vāsāṁsi
paridhāyāhatāni te
kuśeṣu prāviśan sarve
prāg-agreṣv abhibhūṣitāḥ

Texts 16-17

prāṅ-mukheṣūpaviṣṭeṣu
sureṣu ditijeṣu ca
dhūpāmodita-śālāyāṁ
juṣṭāyāṁ mālya-dīpakaiḥ

tasyāṁ narendra karabhorur uśad-dukūla-
śroṇī-taṭālasa-gatir mada-vihvalākṣī
sā kūjatī kanaka-nūpura-śiñjitena
kumbha-stanī kalasa-pāṇir athāviveśa

Text 18

tāṁ śrī-sakhīṁ kanaka-kuṇḍala-cāru-karṇa-
nāsā-kapola-vadanāṁ para-devatākhyām
saṁvīkṣya sammumuhur utsmita-vīkṣaṇena
devāsurā vigalita-stana-paṭṭikāntām

Text 19

asurāṇāṁ sudhā-dānaṁ
sarpāṇām iva durnayam
matvā jāti-nṛśaṁsānāṁ
na tāṁ vyabhajad acyutaḥ

Text 20

kalpayitvā pṛthak paṅktīr
ubhayeṣāṁ jagat-patiḥ
tāṁś copaveśayām āsa
sveṣu sveṣu ca paṅktiṣu

Text 21

daityān gṛhīta-kalaso
vañcayann upasañcaraiḥ
dūra-sthān pāyayām āsa
jarā-mṛtyu-harāṁ sudhām

Text 22

te pālayantaḥ samayam
asurāḥ sva-kṛtaṁ nṛpa
tūṣṇīm āsan kṛta-snehāḥ
strī-vivāda-jugupsayā

Text 23

tasyāṁ kṛtātipraṇayāḥ
praṇayāpāya-kātarāḥ
bahu-mānena cābaddhā
nocuḥ kiñcana vipriyam

Text 24

deva-liṅga-praticchannaḥ
svarbhānur deva-saṁsadi
praviṣṭaḥ somam apibac
candrārkābhyāṁ ca sūcitaḥ

Text 25

cakreṇa kṣura-dhāreṇa
jahāra pibataḥ śiraḥ
haris tasya kabandhas tu
sudhayāplāvito ’patat

Text 26

śiras tv amaratāṁ nītam
ajo graham acīkḷpat
yas tu parvaṇi candrārkāv
abhidhāvati vaira-dhīḥ

Text 27

pīta-prāye ’mṛte devair
bhagavān loka-bhāvanaḥ
paśyatām asurendrāṇāṁ
svaṁ rūpaṁ jagṛhe hariḥ

Text 28

evaṁ surāsura-gaṇāḥ sama-deśa-kāla-
hetv-artha-karma-matayo ’pi phale vikalpāḥ
tatrāmṛtaṁ sura-gaṇāḥ phalam añjasāpur
yat-pāda-paṅkaja-rajaḥ-śrayaṇān na daityāḥ

Text 29

yad yujyate ’su-vasu-karma-mano-vacobhir
dehātmajādiṣu nṛbhis tad asat pṛthaktvāt
tair eva sad bhavati yat kriyate ’pṛthaktvāt
sarvasya tad bhavati mūla-niṣecanaṁ yat

Stay Connected

16,985FansLike
12,500FollowersFollow
61,453SubscribersSubscribe